Vad gör man när ens söndagsplaner omkullkastas? Jo, då kan man hamna på stickcafé vilket är precis vad jag gjorde i förmiddags. Känner att min hippfaktor höjdes ett par grader i dag.
Har länge velat lära mig sticka. Stickboken jag köpte för detta ändamål för ett bra tag sen behöver inte längre samla damm i hyllan. Nu ska den komma fram lite oftare.
Att gå på stickcafé var precis lika roligt som jag trodde. Man lär känna nya och hjälpsamma människor i alla åldrar (positivt överraskad över att olika generationer lockas av att sticka), som gärna visar hur man går tillväga. I en avslappnad miljö, och över en kopp kaffe, ägnar man sig sen en stund åt kreativt arbete .
Det här gör jag gärna om. Bra mental träning också, för det krävs att man är närvarande i tanken för att fokusera på de där maskor, öglor och allt vad det heter så de inte blir för lösa, för hårda osv.
Stickning är inget nytt fenomen, men återfinns numera både som gatukonst och på catwalken. Den gamla syjuntan har åter fått liv tack vare bl.a stickkaféer och mäniskor som bloggar om stickning. Idag kan man även beställa hem t.ex. en stickkorg full med garn, stickor och stickrecept.
Ja, vad säger man? Är det namnbyten som t.ex. från mönster till stickrecept och från syjunta till stickkafé som ökat intresset för att sticka? Vad vet jag. Kul är det i alla fall att skapa sina egna saker med sin alldeles egen touch på.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
Posts
No comments:
Post a Comment