Super Nermin

Garvar mig halvt fördärvat åt denna bild.

Fick den av en kompis som komplimang. Hon tyckte jag hanterade en obehaglig och högst anmärkningsvärd situation med att stå på mig och tillämpa rättvisa och respekt. Att jag helt enkelt gick ur den med hedern i behåll. Håller helt med!

Känns gött kan jag säga att inte beblanda sig med tönteri och skapa onödigt märkliga draman - Yeeeaah me!

Sol, bad och värme

Bloggandet har fått ligga lite på is medan jag legat på stranden och fått lite sol, samt välförtjänt och efterlängtad vila. Kom tillbaka i förra veckan och allt har gått i ett för att hinna ikapp och även anpassa mitt arbete till nya förutsättningar som mötte mig.

Tack vare twitter har jag däremot kunnat dela med mig av några korta reflektioner.

Så om du saknar mina längre inlägg är det bara att kontinuerligt kika i högerspalten för ett litet smakprov över vad som försiggår i mitt huvud.

Lyckades i alla fall mot alla odds ta mig till Dominikanska Republiken, vilket jag är oerhört tacksam för. Hade nämligen den stora äran att närvara som brudtärna vid en av mina bästa vänners bröllop.

Länge fanns det frågetecken över hur jag skulle kunna ta mig dit av många olika skäl. Så lycklig över att allt löste sig. Vilket bröllop det blev! Tänk er, sol, strand, ett vackert och kärleksfullt brudpar omringade av nära och kära.

Att det var två rätt olika kulturer som möttes, kanadensisk & italiensk på karibiska bredgrader, förhöjde upplevelsen.

Luften fullkomligt bubblade av positiv energi och massa kärlek. En dag att minnas! Bjuder på en vacker bild på brudparet och undertecknad.


By the way; min klänning är skräddarsydd och specialdesignad av bruden själv! Hennes övriga skapelser återfinns här.

Mikrobloggar

Nu mikrobloggar jag via Twitter. Eller rättare sagt så twittrar jag, som det heter på sociala mediespråket. Du kan följa mig via mitt twitter fönster i högerspalten.

Har nu alltså fallit lite djupare i den rätt så fascinerande sociala medie gropen. Detta gläder framförallt vår projektledare för denna relativt nya form av kommunikation, som under en tid nu har försökt få mig förstå vitsen med bl.a. Twitter.

Nu hajar jag och får lov att säga att hon hade rätt i att det är roligt och givande med alla nya plattformer för interaktion. Med risk dock för att det kan bli för mycket att hålla reda på. Där får väl jag ta mitt ansvar för att inte helt gå upp i den virtuellt sociala världen.

Den där gröna ON knappen har tryckts

Har under en längre tid känt suget efter att sakta men säkert börja engagera mig politiskt igen. Alltså utanför min nuvarande koppling till det politiska klimatet genom min tjänst som politisk sakkunnig.

Mitt hjärta brinner för att fortsatt engagera mig i frågor på hemmaplan i Skaraborg och mitt älskade Lidköping. Min hjärna säger mig däremot att det just nu är svårt pga det geografiska avståndet. Hemmaplan just nu har ju också Stockholm blivit. Här har jag funnit ett vackert hem, och det finns mycket som jag i mån av tid vill göra även här.

Sagt och gjort. Efter nästintill obefintlig tid som medlem i Stockholms Centerkvinnor har jag ärats med högt förtroendekapital. Numera kan jag nämligen titulera mig som styrelseledamot i dess distriktsstyrelse.

Jag tackar alla som visat förtroende i mig för denna möjlighet att vara med och påverka och förbättra så gott jag kan.