Vill du eller måste du?

Ibland är livet bra underligt. Hur hinner vi med allt vi ska/måste göra? Eller borde jag skriva vill göra? För det är väl ändå inte riktigt samma sak det där med vad man förväntas och vad man själv vill?

Vill t.ex. gärna skriva mer regelbundet här men märker att tiden inte alltid är på min sida. På jobbet har det varit rätt intensivt för egen del. Parallellt med skattegruppens arbete har jag också varit med och bantat ner regeringens höstbudget från 7 kilo till några få gram i form av debattartiklar, argumentationsunderlag och typ fakta i fickformat.

Har inga kloka svar på frågorna ovan att dela med mig av just nu. Även schemat för dagen är tight. Ska först hjälpa mor min lite nu med maten. För att jag vill, inte för att jag måste. Det är nämligen rätt hedrande i sig att få hjälpa kvinnan som näst intill aldrig ber om hjälp. Sen blir det en snabb make-over inför dagens higlight: min kusins bröllop.

Idag är det glädjens dag!

Ps. Håll tummarna för att min fina klänning passar. Försöker nämligen upprätthålla min kaos-tradition genom att inte prova klänningen ordentligt i god tid (som vettiga människor gör så de kan lämna in den för ev justeringar) innan jag ska bära den.

Återkommer med funderingar kring frågorna ovan :)

Från Riksdagsupptakt till bröllop i Frankrike

Mellanlandar lite snabbt i Riksdagen och har precis avslutat höstens upptakt med Centerpartiets Riksdagsgrupp.

Vi har med detta kickat in det nya riksdagsåret som går av stapeln om ungefär en månad, mer precist den 15:e september. Massa spännande arbete att se fram emot med andra ord. Men nu ska jag skynda för att packa och fixa inför min resa till Frankrike.

En av mina bästa vänner från universitetstiden ska gifta sig med sin fransman och jag får vara en av hennes brudtärnor. Det känns stort, spännande och också nervöst. Vet inte riktigt vad som förväntas av mig, utöver all planering som legat på mitt bord under sommarmånaderna inför bröllopet. Just under bröllopsdagen vet jag nämligen inte riktigt hur min roll ser ut, men det blir nog hur bra som helst.

Sist jag fick äran att vara brudtärna var på ett strandbröllop åt min kanadensiska bästis som gifte sig med sin italienare i Dominikanska republiken. Nu är den min bästis som är svensk/indisk/afrikan och ska gifta sig med en fransman i Provence...ja ni märker ju att det säkert skiljer sig vad gäller upplägg på ceremonin och festligheterna.

Urkul ska det dock bli och jag har pirr i magen inför allt häftigt jag ska få uppleva under kommande vecka. Har också alltid velat åka till Frankrike och nu blir det äntligen av!

Imorn öppnar Riksdagen

Ja, imorn öppnar alltså Riksdagen igen och det formella arbetet kommer att ta fart.

Det är andra året i rad som jag finns med på plats i huset. Förra året ärades jag med en inbjudan att delta i hela denna högtidliga ceremoni; med start i Storkyrkan för en inledande gudstjänst, vidare till regeringsförklaringen och kungens officiella öppnande av Riksdagen, sen lite buffé och mingel för att avsluta fabulöst med lite opera i kungligt sällskap.

Det sistnämnda var inte helt överraskande inte riktigt min grej så efter första akten beslutade jag mig för att avrunda dagen när allt fortfarande kändes på topp. Jag hade haft en magnifik dag vars minne jag inte ville fördärva med en för mig segdragen föreställning. Kan berätta att jag tyckte mig se Ers Majestät nicka till lite under föreställningen så det kanske inte bara var jag som var trött mot slutet.

Jag kan fortfarande nästan ta på den obeskrivliga känslan av att få vara med om något så stort som firandet av starten av ett lands parlamentariska arbete.

För mig som inte är född här och som har fått ett nytt hemland, vilket jag nu också i mitt arbete tjänar, är detta självklart en extra minnesvärd och lite smått helig dag. Så jag är helt klart exalterad just nu och ser fram emot morgondagen med regeringsförklaring och allt som hör till.